måndag 14 september 2009

14 September

Två år tillsammans och jag är fortfarande "fjärilar i magen kär." I två år har du fått mig att le, i två år har du fått mig att känna mig som den lyckligaste människan i världen. I två år har du funnits där för mig när jag har behövt en axel att gråta mot. I två har har du funnits där när jag har velat ha någon att skratta ihop med.

David Alexander Denetz, du är allt jag någonsin har velat ha, plus lite till. Vissa kanske tycker att vi är för unga för att egentligen veta vad vi vill. Och vissa kanske tycker att vi gör ett misstag. Men det spelar ingen roll. Låt oss göra det misstaget isåfall, för jag vet att det inte är ett misstag. Jag kan inte tänka mig min framtid utan att se dig i den, och jag vill inte tänka mig min framtid utan dig i den. Vi kanske inte har oddsen på våran sida just nu, men det spelar ingen roll. För när du än behöver mig så finns jag här för dig. Precis som jag vet att när jag än behöver dig, så finns du där för mig. Och då spelar det ingen roll om vi har ett världshav emellan oss.

Jag vill att alla ska förstå hur lycklig du gör mig. Vilket beroende du är för mig. Jag bryr mig inte om att jag är 20 år. För jag vet att när jag är 40,60 och 80 år. Så kommer jag fortfarande känna likadant. Oavsett hur lång tid det går så kommer jag alltid att vara kär. Jag kommer alltid att känna mig speciell varje gång du kollar på mig. Och jag kommer alltid ha små fjärilar som flyger omkring i magen.

Inga kommentarer: