30 September

Min kropp sa ifrån idag. För lite sömn, för mycket kaffe och för mycket saker att göra. Innan jag visste ordet av det så snurrade allting och jag svimmade. Men mamma, du behöver inte oroa dig. Jag har lärt mig min läxa. Sjuksystern sa att det var ett blodsockerfall eller något i den stilen och hon stoppade i mig dextrosol.

För att undvika liknande händelser i framtiden så åkte vi till Publix för att handla mat. Jag och Sonni köpte ungefär halva affären och spenderade 180 dollar sammanlagt. Förhoppningsvis har vi mat så att det räcker nu? Nu ska vi laga delicious food med kyckling, ris och majs. Sedan är det dags för biblioteket och förmodligen alldeles för mycket kaffe igen. Men, sådant är livet.

29 September

Jag och Sonni har tagit vårat förhållande till nästa nivå. Vi tänkte att nu när vi är inne på vårt tredje år som sambos så är vi redo. Så vi har adopterat.

Hennes namn är Ivory November Delson. Hon är 12 veckor gammal. Vit, blåa ögon, har fyra ben samt är väldigt, väldigt lekfull.

Och jag är inte så allergisk mot henne som vi ifrån början trodde. Faktum är att jag inte ens märker av det. Så grattis Mamma&Pappa! Det här är ert enda barnbarn som ni kommer få ifrån mig.

27 September

Lånade Sonnis kamera för att lyckas föra över några kort! Bra att jag kommer på det samma dag som Mamma skickade sladden till min kamera. Men sådant är livet!

Här får ni i alla fall lite bilder ifrån helgen. Och i morgon ska jag introducera er för våran nyaste familjemedlem på 114 Cedar Street.

27 September

Jag och mina runningtones har varit ute på våran första gemensamma löptur idag. Det gick faktiskt förvånansvärt bra, och jag tror faktiskt att det stämmer det där med att de tränar övriga muskler samtidigt. Vi får helt enkelt se hur det går! Om jag börjar nu kanske jag kan vara i hyfsad form inför beach 2011?

Jag körde Annika till flygplatsen klockan 4 i morse. Dags för henne att bege sig hem mot Sverige igen! Och jag blev nästan lite avundsjuk när hon tog på sig jeans, långärmade tröjor och koftor. Det såg så mysigt ut. Även om kallt väder är en plåga, så är det rätt härligt att kunna ha på sig jeans utan att dö utav värmeslag.

Fast vi har ett väldans åskoväder här just nu. Och det är rätt mysigt att sitta inne och kolla ut på det också. Även om jag gör det med bara en klänning på. Men om en månad är nog mitt efter längtande jeansväder här.

26 September

Idag har jag varit här i en månad! Tänk vad tiden flyger förbi. Klockan är nu 02.18 och jag är precis hemkommen ifrån en liten utekväll som innehöll x antal strawberry daquiris. Det var väldigt trevligt faktiskt, även om det var lite svettigt utomhus! Tyvärr kan jag inte lägga upp bilder för jag har som sagt ingen sladd till kameran! Men jag väntar tålmodigt på den, PAPPA!

Annars har det inte hänt så mycket idag. Eller ja, igår antar jag? Jag och Annika var på en liten shopping spree i Jacksonville. Inhandlade ett par nya löparskor (som gör så att du får snyggare rumpa och ben samtidigt, Reebok runningtone!) Köpte även en tjocktröja (Jag vet, väldigt nödvändigt när man bor i alldeles för varmt väder) En klänning, en kjol, ett par sandaler, tre finare tröjor samt lite underkläder ifrån Victoria Secret (Tror inte jag kan gå in där utan att spendera alldels för mycket pengar, men whatever)

Skulle lägga upp bilder på det om jag kunde, men som sagt! Nu ska jag lägga mig och sova! Hoppas allt är bra med er där hemma. Och tack för löparskorna kära föräldrar!

23 September

Goda nyheter!

Det börjar bi svalare här. Det är nu endast 30 grader på dagarna och man svettas ihjäl fullständigt. Jag hoppas det är lika varmt när min älskade bror kommer om två veckor.

Igår hade vi fysträning 06.30 som vanligt. Bara det att en utav tjejerna bestämde sig för att sova istället, så hela laget fick gå upp 06.00 idag och springa 4 miles. Tro mig när jag säger jag.har.aldrig.svettats.så.mycket. Men nu så är min kropp som på nytt född, så det var nog bra för min kropp.

Annika är här och hälsar på också och jag har lite dåligt samvete för att jag inte har massa tid att spendera med henne. Förutom om hon följer med mig till biblioteket vill säga. Men jag tror hon överlever. Vi har ju trots allt en pool på skolan som hon kan utnyttja!

Jag önskar jag kunde lägga ut bilder jag tagit,men tyvärr har inte PAPPA skickat mig min sladd till min kameran så jag kan inte lägga ut några bilder.. Så ni får lida ett tag till.

21 September

Jag ber om ursäkt för dåligt med blogginlägg.. Mitt liv går just nu i 120 km/h. Väldigt mycket att göra hela tiden.

Annika är här och hälsar på. Vi har också fått ytterligare en familjemedlem till Cedar Street APT #7. Jag ska introducera henne någon dag. Inte just nu dock.

Hoppas allt är bra. Vi hörs snart! När jag har en minut, eller två, över.

16 September

Tro det eller ej, men jag mådde faktiskt inte allt för dåligt i morse. Jag vaknade vi åtta, tog en ipren, somnade om och vaknade igen vid tio och mådde faktiskt bra. Dock blev det aldrig 30 öl, utan några färre..

Nu ska jag skriva en radioreklam, samt göra en copy platform för det. Fråga mig inte vad det är, för det har jag ingen aning om. När jag är klar med det, ska jag sätta ihop ett research package på 3-6 sidor för samma företag som jag skrev radioreklamen för. Det är min torsdags kväll..

Men, ni borde ta er en titt på den här sidan: http://www.peachbelt.com/sports/wgolf/index

Scrolla ner på sidan där det står PBC Player of the week.. Vem tror ni att det är?

Ni kan även läsa här http://flaglerathletics.com/news/2010/9/16/WGOLF_0916100633.aspx?path=wgolf

Nu gäller det bara att fortsätta på det här spåret..

15 September

För en halvtimma sen fick jag ett sms, det stod två ord "30 beers?" Sagt och gjort. Om en kvart kommer Patrick och hämtar upp mig för en liten pubrunda. Men det är jag värd tycker jag. Efter att ha slitit två dagar på golfbanan. Samt suttit inne hela dagen idag och gjort läxor, så är jag värd lite skoj!

Jag är faktiskt 21 år nu. Det är lagligt, och min första lektion är inte förrens klockan 11 imorgon. Visst, jag kommer ångra mig imorgon när klockan ringer, big time. Men man lever bara en gång och ibland måste man ha lite roligt för orka med vardagen. Inte sant?

14 September

Första tävlingen på mitt tredje år på college är nu avslutad. Efter att ha spelat två dagar i ungefär 35 graders värme så är min kropp helt sönder bränd och väldigt väldigt trött. Tävlingen var på TPC Sawgrass, dock inte på The Stadium Course utan på den andra banan där det nästa vecka hålls en Nationwide tour tävling. Vilket innebär att ruffen var så tjock att man nästan bröt handleden så fort man skulle slå ur den, samt att man smalnat av fairwayen.. Ja, ni hör själva hur det låter.

Igår sköt jag en fin 80 runda. Verkligen underbart. +7 första nio, sedan +1 sista nio för 80 totalt. Idag gick det dock lite bättre. +2 första nio, sedan -1 sista nio och en fin 73 runda. Lägsta rundan utav alla 65 deltagare under båda dagarna och jag är faktiskt ganska nöjd över mig själv. Laget slutade 5:a totalt, så Santiago var nöjd och jag slutade på en 3:e plats individuellt. Efteråt var jag svettigare än vad jag någonsin varit tidigare och Mr. Hughes (Vd för TPC) kommer fram och ska gratulera mig. Han kramar mig och jag känner mig nästan tvungen att be om ursäkt för att jag luktar så fruktansvärt illa.. Jag vet. Han sa i alla fall att det var väldigt imponerande eftersom banan just nu skulle spelas som par 84 med tanke på hur tuff den är! Såå, yeey, -11 egentligen idag då..

Fick precis ett sms ifrån Santiago som sa; "Elin, jag är så stolt över att vara din coach. Bra spelat." Nästan så att jag blir tårögd.

12 September

Första tävlingen börjar i morgon och jag är faktiskt väldigt nervös.. Vi skulle ha spelat in idag, men himlen bestämde sig för att öppna sig när vi hade spelat 7 hål så vi var tvungna att avsluta.. Tydligen så slog det ner 900 blixtar i minuten.. Kanske är rätt mycket?

Men tävlingen är på TPC och som tur är så har vi ju spelat den banan hundra gånger. Så jag hoppas på att det går bra! Förutom att man bryter handlederna när man hamnar i ruffen. Så, får helt enkelt försöka att hålla mig ur ruffen så mycket det bara går!

Okej, wish me luck!

Oh. Och se på våran nya van som vi har fått! Den är fullt utrustad med discoljus, tv, dvdspelare, kamera, samt allt annat man kan tänka sig. Det enda den saknar är en toalett. What up.

11 September

Efter ett fyspass, en tripp till Daytona Beach, en lektion, 18 hål, 6 drinkar samt 20 timmar senare så är det äntligen dags för att lägga sig att sova igen.

Det har varit en hektisk dag och min kropp är helt slut. Men det är skönt på ett sätt för då vet jag att jag kommer att sova ordentligt. Fyspasset i morse gick bra och varenda muskel i min kropp är helt slutkörd. Färden till Daytona beach gick utmärkt och det visade sig att det egentligen inte är något fel på min bil. Skolan gick bra, golfen gick bra. Samt happy hour på en restaurang gick alldeles utmärkt.

Men nu behöver min kropp sömn. Och tro mig. Jag kommer sova. För i morgon ska jag plåga mig själv med poolen och förhoppningsvis få lite välbehövlig färg på kroppen.

Godnatt världen. <3

8 September

Jag köpte en ny mobil idag. Eller ja, en ny amerikans mobil kanske ska tilläggas. Jag har fortfarande kvar min älskade iPhone (inget kommer någonsin att ersätta den). Men jag är nu även en stolt ägare utav en Blackberry. Eftersom min gamla amerikanska mobil blev brutalt mördad av en bil förra året så har jag använt en väldigt gammal sliten telefon som har gett mig utbrott varje gång jag har använde den. Men det är det slut med nu!

Jag fick även med ett fint rosa fodral, vilket jag har lärt mig av erfarenhet kan vara bra att ha. Bland annat om man ramlar ur bilar mitt på gatan klockan 3 på nätterna.. Jag fick det gratis bara för att han i butiken la in sitt nummer i min telefon och bad mig höra av mig. Får han ens göra så? Jag vet inte! Jag tog bort numret i alla fall, men jag har kvar mitt rosa fodral. Väldigt vackert!

Nu ska jag och Sonni äta cupcakes som jag så snällt tog med mig hemifrån träningen idag. För det är ju allmänt känt att cupcakes gör varje människa lite gladare.

8 September

Tack Gud för att du uppfann alla väldigt tidiga timmar på dygnet så att Santiago kan tvinga oss till gymmet klockan 06.30. Jag älskar det verkligen, tack!

7 September

När jag för ett halvår sedan mådde som sämst så skulle jag inte ens önska att min värsta fiende mådde lika dåligt. Därför gör det så ont i min när en utav mina bästa vänner nu går igenom samma sak. Jag vill bara hålla om henne tills hon slutar gråta. Säga att allting kommer att bli bra och att tiden faktiskt läker alla sår, hur gammaldags det än låter.

För tiden läker alla sår. Ibland måste man släppa taget om någonting som var bra och gjorde än lycklig, bara för att man ska få något som är bättre och gör än ännu lyckligare. Jag säger det till henne och jag vet att hon inte tror mig. Och en liten del går sönder i mig. Jag vill att hon ska förstå att så lycklig som jag var under sommaren har jag inte varit på länge och hon kan bli så lycklig bara hon släpper taget.

Jag önskar hon kunde förstå, och tids nog gör hon nog det. Men till dess så tänker jag sitta bredvid henne tills hon slutar gråta.

6 September

Min sjukdom börjar gå över och nu är det bara rösten jag försöker få tillbaka. Idag har jag nämligen haft närmast till ingen röst alls, vilket alla i min omgivning, speciellt Sonni och Greg verkar tycka är väldigt skönt. Förstår inte riktigt varför? Mn ge mig några dagar så kommer den snart också att vara tillbaka till vanligt.

Det är Labor day idag, och hela USA är i princip lediga. Förutom Flagler College. Men det är lugnt, jag har hellre kortare terminer än några fler dagar ledigt under terminerna. Det enda negativa med att alla andra är lediga idag är att vi inte har fått någon post. Så paketet jag väntar hemifrån med min datorladdare och godis blir ytterligare en dag försent. Samt även alla mina skolböcker som jag beställde och behöver.

Annars rullar livet på i sin stilla gång. Det är cirka 500 grader ute. På träningen idag svettades jag så att det bra rann. Väldigt fräscht, jag vet.. Jag försöker att hålla mig så långt ifrån andra människor som det bara går. Jag ger er två bilder! En där ni får njuta lite av det underbara Florida vädret. Samt en bild på våran nya bag. Helt okej, eller hur?

3 September

Feber. Ont i varenda led i kroppen. Ont i huvudet. Ont i halsen och väldigt väldigt förkyld. Välkommen till min värld. I början av varje termin så lyckas jag alltid dra på mig någon sorts influensa. Och jag gillar det inte. Tror att det är det att min kropp inte klarar av att först ha 40 grader utomhus och sedan gå in i ett hus med AC och det är cirka 15 grader. Min kropp är inte gjord för det.

Men, jag lyckas ändå ta mig runt TPC idag på 80 slag. Trots att jag knappt lyckades lyfta upp klubban sista nio. Jag orkade med Yoga klockan 06.30 imorse, samt alla mina lektioner idag. Precis som att jag kommer att klara av att springa 3 miles klockan 07.00 imorgon bitti. Välkommen till min värld.

Jag har precis klätt Ryan nu eftersom jag inte riktigt diggade hans kläder. Nu ska jag ta amerikansk dunder medicin så att jag förhoppningsvis lyckas somna och vakna när klockan ringer 06.00 på en lördag. Och om någon utav tjejerna kommer försent idag så kommer jag att döda den personen.

Peace out.

2 September

Oh. Och eftersom jag i det föregående inlägget beskrev hur stolt Santiago var utöver mig. Så tycker jag att jag är värd dessa två klänningar. Så pappa, om du kunde föra över lite pengar till mig så vore det perfekt. Okej. Great. Tack.

Love you.

2 September

I morse ställde jag klockan på 06.00 eftersom en utav de nya tjejerna kom försent till träningen igår så alla var tvungna att springa idag. Klockan sju skulle vi vara på plats vid löpbanorna. Klockan sju var alla där, förutom den tjejen som kom försent till träningen igår. Ganska ironiskt eller hur? Hon dök inte upp. Alls. Så alla fick springa i en halvtimma, förutom hon som kom försent igår. Så nu måste vi gå upp klockan 06.00 på lördag igen och springa ytterligare en gång. Plus att vi har vanlig fysträning i morgon klockan 06.30. Livet är underbart, right?

Jag pratade med henne på träningen idag. Eftersom det är mitt jobb, antar jag? Ingen var speciellt glad på henne. Och jag tycker bara att om man kommer in ny så ska man väl i alla fall försöka hålla sig på godfront med alla i början? Bara min personliga åsikt.

Efter träningen så ringde Santiago till mig, eftersom det bara var J.L som var med oss idag. Jag fick beröm för hur väl jag hade hanterat situationen. Samt även att han hade pratat med J.L och han hade berömt mig för hur mycket jag förbättrat mitt spel över sommaren. Att jag ökat längden och spelade väldigt bra. Gjorde min dag lite bättre.

Dags för sängen. Som sagt, upp tidigt i morgon! Jag ber om ursäkt för tråkiga inlägg. Men det händer i så mycket på dagarna. Jag är säker på att jag kan komma med något idiotiskt inlägg efter helgen. Men på vardagarna får ni hålla er till tråkiga berättelser om mina dagar. Sooorrrry.

1 September

Det är den Första September och Sonni spelar julmusik på högsta volym. Hon vill komma i ställning. Och varje gång jag frågar ”really, christmas songs?” Så svarar hon ”ah, precis” Hon nämligen lärt sig det ordet idag. Precis. Och hon har sagt det minst 100 gånger den senaste timman. Men hon ler i alla fall och skrattar för en gångs skull. Så jag låter henne hållas. Men bara för idag.

Idag var första ”riktiga dagen”. Den började bra med fysträning klockan 06.30. Men det blev lite bättre när jag fick se en bild av mig själv hänga på väggen i gymmet. Jag ska ta en bild på den imorgon så ni behöver inte vara oroliga. Därefter hade jag lite skola. Sedan försökte jag sola lite. Men nej, det är för varmt för att ligga still. Alldeles för varmt.

Golfträningen idag var intressant. Jag kastades in i min nya ”ledarroll” när en utav de nya tjejerna kom för sent till träningen och Santiago tvingar alla att gå upp och springa klockan 7 imorgon morgon. Jag kan hantera det. Vad jag inte kan hantera är alla sms jag har fått i kväll där alla gnäller. Samt att en tjej till och med började gråta. Like really? Men det är lugnt. Hon lugnade ner sig. Och allt är frid och fröjd igen. Men det kommer ta lång tid innan jag förlåter henne som kom försent till träningen.

Jag krossade även en kille idag. Så allvarligt att han frågade om jag hade ett hjärta. Jag sa nej. Han svarade att han misstänkte det. Santiago svarade att han vetat om det i två år nu. Och att han varje dag påminner mig om att jag måste vara snäll. Jag är snäll. Okej? Men bara när jag väljer att vara det. Tack så mycket.

Xoxo