onsdag 10 februari 2010

10 Februari

Det jag skriver nu kan ni ju ta med en nypa salt. Ni vet hur jag är. Jag har fortfarande David som jag älskar mer än något annat, och jag tycker han är den snyggaste, hetaste, snällaste osv..

I alla fall. I gymmet så finns det den här killen som jag har kallt för Mr. Hotguy. Varenda gång jag har varit i gymmet så har han också varit där. Och eftersom jag inte har vetat hans namn så har jag kallat honom för Mr. Hotguy, och nämnt det för Sonni när jag kommit hem ifrån gymmet. Sonni tycker mest att jag har varit läskig och sagt åt mig att sluta spana in killar på gymmet. Vilket jag för övrigt inte har gjort! Utan han har bara varit där samtidigt varje gång.

Häromdagen fick jag en vänförfrågan på facebook. Jag vet, väldigt allvarligt. Jag accepterade och ser att det inte är någon mindre än Mr. Hotguy! Great, nu har vi ett namn på honom. Jag ropar till Sonni att han har skickat en vänförfrågan till mig och hon säger ”Oh dear God” Några minuter senare skriver han till mig på facebook. Han frågade om jag var på gymmet under dagen, för det är där han alltid ser mig. Sedan frågar han om vårat lag kommer att vara bra i år, utan att jag ens sagt att jag spelar golf! Jag säger detta till Sonni igen, i glädje. Hon ropar att han är ett creep. Jag är mest överlycklig för att jag inte är den enda som har stirrat.

Jag svarar att vårat lag förmodligen kommer vara bättre det här året än innan, och han svara; självklart, du är ju med i laget. YES! Mitt liv är fulländat. Haha. Skämtosido (Jag älskar fortfarande David, skulle inte göra något för att förlora honom. Ta det med en nypa salt)

Jag säger detta till Sonni. Hon ropar; ”What the heck. Is he 12 or what?” Jag svarar att nej, han är faktiskt 23, gick ut förra året. Och där var mitt liv över. Jag är nu inte tillåten att gå till gymmet utan Sonni. Komiskt eller hur? Haha. Jag tyckte det i alla fall!

Inga kommentarer: