20 November

Något som du får uppleva när du har rumskompisar, är att du sällan får ha någonting för dig själv. I början var vi ganska noggranna med att alltid fråga innan vi lånade någonting utav någon annan. Men det var innan vi kände varandra. Det enda som vi egentligen har för oss själva nuförtiden är.. Ja, jag vet faktiskt inte riktigt vad. Underkläder kanske? Ja, vi brukar faktiskt inte låna varandras underkläder. Men annars i princip allt annat. När jag kom hem låg Mich och sov i min säng. No big deal. Hennes säng är liksom 5 meter ifrån min säng och ändå låg hon och sov i min säng. Hennes förklaring var att hon kände sig ensam och om hon sov i min säng kände hon sig inte riktigt lika ensam. Okej, rimlig förklaring antar jag?

Fast jag ser det som en väldigt positiv grej. För det är liksom 3 välfyllda garderober här inne. Eller ja, 4 st, men den fjärde räknas inte riktigt. Så klädproblem är faktiskt inte så vanligt. Hittar man inget i sin egen garderob är det bara att traska över till någon annans och där inne brukar det ofta finnas någonting i alla fall. Samma sak vad det gäller skor. Fast jag och mina bebisfötter kan ju inte ta särskilt stor del av det. Sonni och Mich har nämligen lite större fötter än mig. Men jag har lånat skor och praktiskt taget tejpat fast dom på fötterna för att de inte skulle ramla av, men det har fungerat det också.

Så det som jag har var oroligast för innan jag åkte hit, visar sig nu fungera mest utav allt.


Jag vet att det bara är 18 grader här just nu. Och det är verkligen svinkallt. Men ni har ju bara 1 grad hemma. Så det är fortfarande bättre!